I det här avsnittet presenteras en spännande forskning från Stockholms universitet. Där arbetar man med ett innovativt projekt för att skapa en AI-baserad lösning, designad för att identifiera och förstå känslor i mänsklig icke-verbal kommunikation.

Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och syftar till att förbättra vår förmåga att uppfatta och tolka känslomässiga uttryck. Lennart Högman, som är universitetslektor vid universitetets psykologiska institution och deltar i projektet, berättar närmare om studien. Han beskriver hur verktyget kan bidra till att förenkla och förbättra vår vardagliga kommunikation. Genom att använda verktyget som en slags assistent kan vi lära oss att bättre förstå och reagera på icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck, kroppsspråk och nyanser i röstens tonfall.

Om Lennart högman

Lennart Högman är forskare och föreläsare vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, med specialisering inom kognitiv och affektiv neurovetenskap samt psykiatri. Hans forskning omfattar ett brett spektrum från kognition och elitidrott till interpersonell kommunikation. Han har särskilt riktat in sig på att utforska de kognitiva och emotionella interaktionsmönster som uppstår i mänskliga möten, exempelvis mellan terapeuter och patienter, men även i sammanhang som intervjuer, förhandlingar och kreativa processer. Högman har utvecklat och patenterat innovativa metoder för detaljerad analys av interpersonella processer. 

Som medgrundare av EMPATIK AI, ett innovativt företag inriktat på utveckling av metoder och verktyg för analys av interpersonell kommunikation, bidrar Högman till att skapa verktyg med breda tillämpningsområden. Dessa inkluderar stöd för läkare och terapeuter, intervjuträning, samt som hjälpmedel i rekryteringsprocesser för att identifiera lämpliga kandidater till olika anställningar 

Vill du veta mer? Länktips från veckans gäst:

• Döllinger, L., Högman, L., Laukka, P., Bänziger, T., Makower, I., Fischer, H., Hau, S., Xia, Z., Huang, D., & Liu, L. (2023). Trainee psychotherapists’ emotion recognition accuracy improves after training: emotion recognition training as a tool for psychotherapy education OPEN ACCESS EDITED BY. Läs här
• Högman, L., Gavalova, G., Laukka, P., Kristiansson, M., Källman, M. v., Fischer, H., & Johansson, A. G. M. (2023). Cognition, prior aggression, and psychopathic traits in relation to impaired multimodal emotion recognition in psychotic spectrum disorders. Frontiers in Psychiatry, 14. Läs här
• Johansson, A. G. M., Källman, M., Högman, L., Kristiansson, M., Fischer, H., & Bölte, S. (2020). Psychotically driven aggression is associated with greater mentalizing challenges in psychotic spectrum disorders. BMC Psychiatry, 20(1), 1–14. Läs här
• Högman, L., Gavalova, G., Laukka, P., Kristiansson, M., Källman, M. v., Fischer, H., & Johansson, A. G. M. (2023). Cognition, prior aggression, and psychopathic traits in relation to impaired multimodal emotion recognition in psychotic spectrum disorders. Frontiers in Psychiatry, 14. Läs här
• Högman, L., Kristiansson, M., Fischer, H., & Johansson, A. G. (2020). Impaired facial emotion perception of briefly presented double masked stimuli in violent offenders with schizophrenia spectrum disorders. Schizophrenia Research: Cognition, 19(October 2019), 100163. Läs här