Han har sannolikt helt rätt Mats Alvesson. Det finns inga gränser för hur mycket arbete som kan göras för att förbättra arbetsmiljön, förhindra diskriminering, se till att kvinnor och män har samma förutsättningar att utvecklas och för att skapa möjligheter till kompetensutveckling på svenska arbetsplatser. Detta eftersom när vi människor känner att vi kan använda och utveckla vår kompetens på en trygg arbetsplats ges de bästa förutsättningarna för varje verksamhet att lyckas med det gemensamma uppdraget.

 

I en artikel på Expressens kultursida som publicerades 15 juli 2023 beskriver Mats Alvesson, organisationsforskare vid bland annat Lunds universitet, hur personer som jobbar med människan i arbetslivet, det vill säga HR, motarbetar arbetsplatsens kärnverksamhet. Han skriver att HR ”inte sällan” gör ”ont värre”, ”stör” och har som önskan att vilja ”styra andra”.

 

Läs gärna mitt och Stefan Tengblads svar på Mats Alvessons debattartikel som publicerades i Expressen den 18 juli 2023: https://www.expressen.se/kultur/ide/mats-alvesson-har-helfel-hr-maste-bli-annu-storre/

 

Det är intressant hur den profession som bland annat har kompetens inom arbetsmiljöområdet, kan reta upp Mats Alvesson så.

 

Några egentliga vetenskapliga belägg för sina påståenden har inte Mats Alvesson. I stället hänvisar han till ett mejl som han har fått från en mycket uppretad ”bekant” som är professor. Hen har blivit inbjuden av ”en HR-person” att vara med på en gemensam utvecklingsinsats hos sin arbetsgivare inom området organisatorisk och social arbetsmiljö för att förebygga diskriminering. Enligt Mats Alvessons bekant har hen inte tid med sådant.

 

Man kan förstås reta upp sig professorskompisar emellan för att man blir inbjuden till gemensamma utvecklingsaktiviteter. Låt mig säga att det inte alltid är lätt att skapa ett upplägg för lärande som blir helt bra för alla, framför allt inte inom en stor organisation. Ibland får man helt enkelt ta en för laget, se sin del i en större kontext tillsammans med andra. Ett ”spel” där man tillsammans inom organisationen, med hjälp av dialog, ökar uppmärksamheten och lyfter kompetensen inom organisatorisk och social arbetsmiljö borde, om var och en bidrar, kunna skapa goda förutsättningar för att just kärnuppdraget ska kunna genomföras på allra bästa sätt.

 

Det vilar ett stort ansvar på just forskning och att den sker i en miljö fri från kränkande särbehandling. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Med den höga ambitionen är det högst rimligt att HR bidrar till att utveckla verksamheten (eller ”stör” för att använda Mats Alvesson begrepp) med kompetens som gör att kärnuppdraget kan utföras på bästa sätt tillsammans inom organisationen.

 

Vi som jobbar, pluggar eller forskar inom HR-området har ofta en gemensam drivkraft. Vi drivs av intresse för och tron på att vi människor, var och en och tillsammans, kan skapa förutsättningar för att driva utvecklingen av en verksamhet. Det kan vara ett startup-företag, ett universitet, ett familjeföretag i Töreboda eller en kommun i Västsverige.

 

Vår kompetens finns som specialister bland annat inom områden som arbetsmiljö, arbetsrätt, rekrytering eller lärande och utveckling. Vissa av oss jobbar med att effektivisera och kvalitetssäkra de processer som behöver finnas för att bland annat löner ska hanteras korrekt och effektivt. Vissa jobbar med att få koll på vilken kompetens som kommer att behövas framöver eller hur framtidens arbete kommer att se ut. Vissa har sitt fokus inom kultur & ledarutveckling som på många sätt håller ihop helheten av en organisation. Vissa av oss har en position i en styrelse eller i en ledningsgrupp. Vissa är VDar andra HR-generalister eller HR-konsulter.

 

HR är ett brett område med stor komplexitet. Vi jobbar, som de flesta andra professioner, strategiskt, operativt och administrativt lite beroende på vilken roll vi har och alltid utifrån verksamhetens uppdrag och strategi. När vi jobbar strategiskt, vilket Mats Alvesson kritiserar oss för, tar vi hjälp av forskning, data, analyser, scenarion, prototypande med mera för att skapa de allra bästa förutsättningarna för verksamhetens utveckling med fokus på just människan i arbetslivet.

 

Mats Alvesson snurrar in sig i ett resonemang som han tyvärr inte lyckas snurra sig ur när han försöker göra sig rolig på HR-professionens bekostnad. Å ena sidan menar Mats Alvesson att HR är för långt ifrån cheferna, å andra sidan ska de hålla sig undan. De ska förstå verksamheten, men inte jobba strategiskt. De ska stå redo långt fram, men ändå helst längst bak. Eller inte där heller. Enligt Mats Alvesson har inte HR-kompetens något berättigande i en organisation alls. Snurrigt.

 

Kan det vara så enkelt som att alla krafter har motkrafter? Kan det vara så att HR-funktioner och dess kompetens behövts än mer nu och därför kliver fram? Svenskt arbetsliv har många utmaningar. Vi har gått igenom en pandemi. Vår demografiska utveckling gör att vi ser kompetensbrist redan nu och framöver i flera branscher. Till det kommer en snabb teknisk utveckling med digitalisering och AI som påverkar hela arbetsmarknaden, även oss som jobbar med HR.

 

Kan det vara så att när någon, oavsett profession, kliver fram så finns det en del tår som riskerar att trampas på? Kan det vara därför som Mats Alvesson och hans ”bekant” gärna vill att kollegor med HR-kompetens ska bli färre, men samtidigt finnas till hands när de behöver dem? Är det kanske därför som Mats Alvesson tycker att det är lite läskigt när personer som har HR-kompetens får makt? Rimligen borde det vara positivt när personer som har en viktig kompetens för verksamhetens fortsatta utveckling har inflytande, eller?

 

De flesta av oss kanske inte tycker att policys och riktlinjer är det som förgyller vår vardag. Men att som Mats Alvesson uppmana till olydnad när det gäller att följa en verksamhets gemensamma policys och riktlinjer är inte innovativt. Det är oansvarigt. Tänk om det är just Mats Alvessons uppmaning som gör att någon nyanställd struntar i att följa riktlinjen om att använda skyddsutrustning i labbet nästa gång och att olyckan då är framme. Tänk om det fanns en anledning till att någon lagt ”en massa tid” på att ta fram just denna riktlinje.

 

Att skapa nytt som gör nytta är så viktigt för Sveriges fortsatta utveckling. Låt oss använda vår arbetstid till att tillsammans, med olika kompetenser från olika professioner, bidra till hela verksamhetens utveckling på kort och lång sikt. Vi inom HR-professionen är redo att göra det vi kan.

 

Även om Mats Alvessons debattartikel i sig inte bjuder upp till en så konstruktiv dialog om utvecklingen av HR så ger det oss ändå möjligheter att fortsätta och kanske ytterligare intensifiera dialogen, som vi redan på olika sätt har om den fortsatta utvecklingen av vår profession, det är bra!

 

Vill man utöver känslomässiga uttryck från Mats Alvesson ta del av nya data gällande utvecklingen av HR-området i Sverige så kommer Sveriges HR-förening tillsammans med Centrum för global HRM vid Göteborgs universitet, fortsatt dela med oss av data från bland annat Cranet-undersökningen och skapa utrymme för dialog.

 

Johanna Flanke

Generalsekreterare Sveriges HR-förening