En färsk rapport, med titeln “I den bästa av världar? Om organisering av HR/HRM i Sverige,” sätter strålkastarljuset på den svenska modellen för HR-organisering och dess anpassning till det snabbrörliga arbetslivet och teknologiska framsteg. Rapporten ger även konkreta förslag för att stärka HR i Sverige. Ett problem här är att bemanningen inom HR är låg trots att automatiserat HR fortfarande är relativt lite förekommande. HR-tätheten – andelen medarbetare inom HR i relation till totalt antal anställda – är nästan 30% lägre i Sverige.

 

Rapporten, som är författad av professor Stefan Tengblad vid Centrum för Global Human Resource Management vid Göteborgs universitet och i samarbete med Sveriges HR-förening, granskar de senaste resultaten från den globala Cranet-undersökningen. Rapporten konstaterar att medan Sverige som land är en föregångare inom innovation och utveckling, har utvecklingen av Human Resource Management (HRM) hamnat på efterkälken. Detta innebär att Sverige inte längre kan anses ha en framträdande plats inom HR/People-området globalt sett.

 

I rapporten ställer Tengblad frågan om den svenska HR-modellen har blivit dogmatisk och om den verkligen är anpassad för de moderna utmaningar som Sverige står inför. Han utforskar HR:s roll i ljuset av teknologiska framsteg och demografiska förändringar, samt möjligheterna och utmaningarna med att möta unga medarbetare och integrera artificiell intelligens.

 

Stefan Tengblad kommenterar: “Utvecklingen av effektiva och tidsbesparande HR-processer har blivit eftersatt, nästan all kraft går att till att stödja chefer”.

 

Rapporten föreslår tre nyckelåtgärder för att stärka HRM i Sverige:

 

1. Stärk det strategiska HR-arbetet

– Förstå hur det strategiska HR-arbetet uppfattas av andra utanför HR.

– Rekrytera kompetens för att anskaffa och bearbeta information för att förbättra HR-praktiker.

 

2. Optimera linjechefers personalansvar

– Utvärdera ansvarsfördelningen mellan linjen och HR

 

3. Utforska möjligheter med AI och IT

– Etablera ett utförandeansvar för HR-aktiviteter med stöd av informationsteknologi, särskilt AI.

– Involvera kompetenser som verksamhetsutvecklare och IT-specialister vid behov.

 

”Rapporten är ett viktigt bidrag till en utvecklingsorienterad diskussion om HR-organisering i Sverige. Den ger insikter och rekommendationer för att möta framtidens arbetslivsutmaningar”, säger Johanna Flanke, generalsekreterare, HR-föreningen.

 

LADDA NER RAPPORTEN HÄR

 

För ytterligare information, vänligen kontakta:

 

Stefan Tengblad, professor, Centrum för Global HRM, Göteborgs universitet

Stefan.tengblad@gu.se, 0706-102059

 

Johanna Flanke, generalsekreterare, HR-föreningen

Johanna.flanke@hrforeningen.se, 076-3350131

 

Om Cranet-undersökningen:

 

Cranet-rapporten, genomförd av The Cranet Network, en global sammanslutning av HRM-forskare under ledning av Penn State University i USA, är den nionde i ordningen sedan 1989. Datainsamlingen som redogörs för i rapporten ägde rum under 2021 och 2022. Cranet-undersökningen i Sverige genomfördes av Centrum för Global HRM vid Göteborgs universitet i samarbete med Sveriges HR-förening.

 

Rapporten “I den bästa av världar? Om organisering av HR/HRM i Sverige” följer upp höstens tidigare släppta rapport “Rustade för framtiden?” och erbjuder en helhetsbild av HR-landskapet i Sverige, dess utmaningar och möjliga vägar framåt.

 

 

Om CGHRM:

 

Centrum för global HRM är ett mångvetenskapligt forskningscentrum vid Göteborgs universitet som etablerades 2014.

 

Om Sveriges HR-förening:

 

HR-föreningen är en ideell förening som samlar yrkesverksamma, forskare och studenter inom HR/People-området i syftet att skapa förutsättningar för HR-professionen.