Hälsosammare livsstil – ökad effektivitet

För de allra flesta organisationer har medarbetarnas hälsa blivit en viktig del för verksamhetens framgång. Det finns därför väldigt goda argument för en bra arbetsmiljö eftersom det ofta hänger ihop med högre effektivitet och lägre kostnader för sjukfrånvaro.

Livsstil, hälsa och ekonomi är nära sammankopplat.
I boken ”Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi – för individ, organisation och samhälle”, författad av Gunnar Andersson och Nyckeltalsinstitutets expert Anders Johrén, finns bra exempel på hur konditionen och den fysiska statusen påverkar arbetslivet och dess resultat.
En otränad person med en maximal syreupptagningsförmåga på 1,8 liter/minut, vilket är att jämställa med dålig kondition, kan endast använda 20 – 25 % av sin maximala syreupptagningsförmåga under en 8-timmars arbetsdag. Men med regelbunden motion går det att kraftigt förbättra sin kondition och därmed öka sin arbetskapacitet. Framförallt klarar vi bättre toppar av arbetsbelastning och stress. Det handlar inte om att börja genomföra hårda träningspass som att springa långt eller fort, det handlar mer om att börja röra på sig i vardagen, ta en halvtimmes rask promenad per dag, gärna 4 – 5 gånger i veckan.
Det här innebär att lättare motionsformer, som stavgång, stegaktiviteter och liknande, förmodligen är mer effektiva och lönsammare för företag, förutsatt att dessa insatser lyfter medarbetare från en låg konditionsnivå, än vad hård träning för redan vältränade kan vara.

Men att argumentera utifrån att en insats för arbetsmiljön kommer att få viss effekt, exempelvis sänkt sjukfrånvaro, är inte alltid det bästa sättet enligt Anders Johrén, Nyckeltalsinstitutet. Det är oftare bättre att ta fram ett ekonomiskt beslutsunderlag med kritiska värden, som visar vad som behövs för att tjäna in en föreslagen arbetsmiljöåtgärd.
Det finns dock fallgropar i dessa beräkningsmodeller som är viktiga att vara medvetna om. Det är lätt att göra dubbelfel och räkna bort sig, till exempel när det gäller produktionsbortfall i samband med att schabloner används.
Prislappar och de kritiska värden behövs i underlag för att välja aktiviteter och insatser som kopplas till verksamhetens strategier och mål. Rimlighetsanalysen behöver göras. Till hjälp har vi våra schabloner om vad arbetad tid är värd, vad en sjukdag kostar osv.
Vi behöver dock ha i minnet att det är en komplicerad verklighet vi försöker göra beräkningar på. Det får inte stoppa oss i ambitionen att synliggöra vad dålig arbetsmiljö, omotiverade medarbetare och dåligt ledarskap kan kosta, i syfte att vända på situationen och uppnå det motsatta. För att klara det behöver vi landa i att det är ok att inte ha exakta siffror, de är våra riktlinjer ihop med sunt förnuft och rimlighetstänk.

anders-johren-hemsida

Anders Johrén, Nyckeltalsinstitutet

Hälsoekonomiutbildning i samarbete med Nyckeltalsinstitutet

Datum: 4 april 2019

Plats: Stockholm

Kursledare: Anders Johrén, civilekonom och nyckeltalsexpert på Nyckeltalsinstitutet AB, där han främst arbetar med analyser och utveckling av nyckeltal inom HR och People Analytics. Anders har skrivit ett flertal böcker om bland annat ekonomiska argument kring personalfrågor, tex Boken om Personalekonomi, tillsammans med kollegorna Bino Catasús och Olle Högberg.

Tid: 09.00-17.00

Pris: 7 900 SEK ex moms
Medlemsrabatt HR BAS: 20% 
Medlemsrabatt HR PRO: 30%

Anmäl dig här!

Nyckeltalsinstitutet kartlägger faktiska arbetsvillkor – i syfte att bidra till attraktiva, hållbara arbetsgivare. Sedan 1996 sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika kvantitativa HR nyckeltal. Dessa nyckeltal ger tillsammans en bild över företagens och organisationernas arbetsvillkor, jämställdhetsarbete samt hälsoläge. I den unika databasen ingår mer än 250 företag och organisationer med sammanlagt närmare 730 000 medarbetare. Nyckeltalsinstitutet är en av Sveriges främsta experter inom People Analytics, det vill säga HR nyckeltal och personalekonomi.

Senaste inläggen

Start typing and press Enter to search